Youlean loudness meter är ett program som strävar efter att mäta ljudstyrkan/ljudvolymen på ett sätt som bäst stämmer överens med hur vi människor uppfattar ljudstyrka.

Kort teori

Nedan ser du en bild på mätarna på mixerbordet vi använder. Dessa mätare mäter ljudstyrka i en enhet som heter dBFS (decibels full scale). Mätaren använder alltså enheten decibel, som är ett logaritmiskt mått för att beskriva hur mycket tystare ljudsignalen är relativt till 0 dBFS. Alla värden är alltså negativa. Det beror på att digitalt ljud har en högsta och en lägsta ljudnivå som den klarar av att representera (därmed full scale). Problemet med dessa mätare är att de visar den högsta nivån på ljudsignalen utan någon viktning. Det är missvisande eftersom en ljudsignal som har en hög energi under en väldigt kort tid inte låter högljudd i våra öron men mätaren kommer att visa den som en stark signal. Vi behöver en mätare som bättre visar hur vi uppfattar ljud.

Youlean loudness meter använder istället enheten LUFS som står för loudness unit full scale. Den viktar ljudet så att den mäter de frekvenser som vi människor hör bäst. Dessutom använder den en mätning som den tar över en längre tidsperiod för att bättre visualisera hur hög ljudnivån är istället för att bara visa den absoluta ljudnivån.

Läsa av mätningen

När vi mixar våra vanliga möten så siktar vi in ljudnivån på sändningen på -23 LUFS. Mätaren till vänster visar Short Term loudness, vilket även visas i en av de grå rutorna. Ställ in ljudnivån på både predikanten och tolken så att ljudnivån svävar runt -23 plusminus några enheter. Om allting är rätt så kommer grafen till höger att ibland överstiga gränsen mellan blått och rött. Den vertikala distributions-grafen kommer att ha ungefär lika stor del ovanför -23 LUFS som under -23 LUFS.
Loudness mätaren kan även mäta topparna på ljudstyrkan och varna ifall de slår i taket (0 dBFS). Den högsta absoluta ljudnivån går att avläsa i rutan till vänster (TRUE PEAK MAX) och ifall ljudsignalen peakar (når 0 dBFS) så dyker en röd markör upp i graf-fönstret till höger vid den tidpunkten som detta inträffade.
Short term mätaren ger ett löpande medelvärde över de senaste tre sekunderna och lämpar sig därför väldigt väl till att jämföra till exempel predikantens ljudstyrka och tolkens ljudstyrka. Integrated värdet däremot är ett värde på ljudstyrkan över hela programmets tidsperiod. Det kan användas för att checka att det som hittills sänts har haft rätt ljudstyrka. Fördelningen av programmets ljudstyrka kan avläsas på den vertikala grafen i mitten av programmet. Den fungerar som ett histogram där den ljudstyrka som är mest representerad i ljudsignalen får en högre linje än andra. Ifall ljudet är välmixat bör grafen se ut som en kulle med sin topp vid -23 LUFS.

Varför använda mätaren?

Ifall vi endast mixade ljudet som hörs i salen så skulle denna mätare inte behövas men det är tyvärr inte så simpelt. Ljudet från mixerbordet är uppdelat till flera utgångar varav en går till salen, en till kafeterian och en till nätradiosändningen. Ifall vi endast mixar så att det låter bra i salen så säger det oss inget om hur högt det låter i sändningen.
Loudness mätaren ger oss en objektiv siffra på hur stark ljudsignalen som sänds ut i nätradion är. Vilken ljudstyrka som används spelar egentligen ingen roll. Det går lika bra att använda -23 som -18 eller vilken annan ljudstyrka som helst eftersom lyssnaren kan ställa in sin egen ljudstyrka med sin volymkontroll. Det viktiga är att ljudstyrkan måste vara stabil. Lyssnaren ska inte behöva ratta upp och ner på sin volymkontroll för att sången plötsligt låter dubbelt så högt som predikningen gjorde några sekunder tidigare.
Vi standardiserar därför ljudnivån på nätradiosändningen till -23 LUFS så att alla våra sändningar har samma ljudnivå och likaså arkivpredikningarna. Det betyder att vi måste lyssna i hörlurarna och hålla koll på loudness mätaren när predikningen avslutas och sången börjar så att det låter jämnt i sändningen.

Radiologik DJ är ett program som är specifikt designat för att användas i radiosändning. Det används för att spela upp musik, ljudeffekter och jingles och innehåller många användbara funktioner. # Spellista
Huvudfunktionen är spellistan (Program Queue) där man bygger själva programmet med sånger och radioprogram från fliken library. Ovanför spellistan finns två spelare som i tur och ordning spelar materialet som lagts till i spellistan. Detta möjliggör att påbörja nästa sång redan innan den pågående sången tagit slut och på så sätt slippa tystnad i radion (sånger bör inte börjas för tidigt). När en sång har spelats tas den bort från spellistan och den översta sången i spellistan förbereds i den andra spelaren. Spellistan ger även en start och sluttid utöver längden på objektet (sången eller programmet) för att man enklare ska kunna planera ett program som följer tidtabellen.

De sånger som har spelats flyttas till fliken Play History. Där kan man hämta tillbaka dem till spellistan ifall man råkat spela dem av misstag.

Spela sånger

När det är dags att spela en sång så trycker du på den av mixerbordets assign knappar som är kopplad till funktionen spela nästa.

Library

Library är en av huvudflikarna i programmet dit man importerar allt ljudmaterial som behövs i sändningen. I vårt fall finns där en uppsättning finska och svenska CD-skivor uppladdade samt de radioprogram som finns med i mötesprogrammet.
Sökfunktionen i library är bra att bekanta sig med så att man snabbt kan leta reda på sånger som ska läggas till i programmet.
Genom att markera en eller flera sånger/program i library kan man sedan skicka dem till spellistan genom att trycka på knappen "Program top" eller "Program bottom".